



Jag skulle egentligen lägga upp bilder på påsken men drunknade i ett hav av magnolia. Tur att morsan frågade om vi skulle ta vägen om magnolian, för jag fotade, luktade, tittade, blinkade mot solen, ville inte gå hem. Om natten sedan drömde jag att jag låg i gräset och tittade upp mot en bländande vit magnolia.
Annat jag gjorde i påsk: avlade ett (alltför) dyrt restaurangbesök med mina bästa brudar, satt på bussar och tittade på vitsipporna som täckte hela marken likt snö, åt fyra påskbord, la patiens i utdragssoffan i en från omvärlden avskuren sommarstuga, vaknade nästa dag till dimma och morgonsol över sjön, hittade en överväxt läskback i skogen, stod med tolvgradigt vatten upp till låren och rengjorde den, mixrade med självutlösaren i nya objektivet utan autofokus, gick promenader i hembyn, sorterade mina gamla glaskulor, klappade på min solvarma katt, lyssnade på Fogelström i hörlurarna och på aprillistan hemma, jublade över spiralens pålitlighet och lovordade efter sju veckors väntan den överjävliga mensvärken, kom hem, fann någon att somna och vakna med. Igen.
(Anne Waldman - Djur)