Yours was the first face that I saw, I think I was blind before I met you

Jag läste någonstans att ensambarn flyttar till andra sidan jordklotet för att slippa allt ansvar, för att komma ifrån. Och jag tänker att jag inte vet vad som är jag och vad som är du, vad jag hade tyckt om saker utan dig. Och att jag borde ta reda på det. Vi gjorde personlighetstester där det stod att din och min personlighetstyp aldrig skulle passa ihop, att det var omöjligt. Men vad vet Jung. Han har aldrig sett hålan under ditt nyckelben som gjordes för mitt huvud, han har aldrig suttit på stenen i industriområdet och delat på en pommestallrik när vågorna har slagit upp på benen, han åkte aldrig högt uppe bland de röda kaliforniska bergen. Han kan inte höra från ett annat rum precis hur hungrig eller glad eller trött du är. Om han blundar vet han inte hur exakt varenda millimeter på din kropp känns. Han vet fan ingenting.

as I'm leaving, she wakes up and says
"I dreamed you were carried away on the crest of a wave baby, don't go away, come here"
(Bright Eyes - First day of my life)

And Louise holds a handful of rain

Fina saker som folk har sökt på och sen kommit hit:

trumpeten smakar krossat porslin och döende blod
fickorna fulla med knark
från och med idag är ni befriade
målarens brev
blommorna sover i fönstret
i varje droppe är en ädelsten
kristina lugn somnade i tv
klockkjol
rumskullaeken
och över sängen får du springa lättfotad
pappersverket
fläkt käften ur led
en lycklig och inbillningsrik dikt om poeterna
främmande instrument
gammal sliten lägenhet
hur slutar pappan och havet
höghusfält
jumbo dumbo kulor
som ett mandelträd

Jag undrar om de blev besvikna.
(Bob Dylan - Visions of Johanna)

Med fulla vita bröst och starka lemmar

Även om jag spenderar halva mina dagar med att tumblra fantastiska flickrfoton, finns det inga som gör så ont i magen av skönhet som de gamla släktfotona min moster lägger upp. Kanske är det för att jag är enda barnet och enda barnbarnet på den sidan av min släkt och har hört berättas om så mycket, men det känns som om jag känner dem alla. Inte bara mormor och morfar, utan mormors mor Tora, hennes syster Vera, damerna på bussutflykten 1966. Som om jag själv sitter där i den håliga Kvilleken (den som Lena Nyman och Börje Ahlstedt skapade rubriker i) eller som om det är jag som har på mig mormors egensydda kläder, likadana för båda systrarna. Jag blir glad av att tänka på att det är därifrån jag kommer.
(Moa Martinsson - Ensam dans)

Vi passar ju så bra isär

När jag tänker på Stockholm så är det alltid kväll och kanske tidigt 60-tal. Folk har upptuperade frisyer, knälånga klänningar och hatt. Och de går på jazzklubb, röker cigaretter som de tänder med tändstickor. Om jag bodde i Stockholm skulle jag gå på jazzklubb varje kväll tänker jag.

Fast det gör jag ju inte. Även om vi kom på igår, att vi passar bäst att bo var för sig. För att vi är två själviska ensambarn som inte vill att den andra ska stå i vägen för våra liv när vi vill olika. För att vi aldrig hinner längta efter varandra när man varje dag måste diska, laga mat, gå och handla. Så i höst flyttar jag nog någonstans söderut och han österut. Fast ändå ihop. Som i sången: vi passar så bra isär.
(Tage Danielsson - Vi passar så bra isär)

The millions of underprivileged who live in my flowerpots

Fem anledningar att se Jag är nyfiken-filmerna:

(källa)






(Allen Ginsberg - America)

Och Camilla stal en fläskkotlett på Domus idag

Idag fick jag paket på posten. En försenad födelsedagspresent till mamma och två amerikaböcker till mig, som sig bör. Nu ska här läsas!
(Kristina Lugn - Om ni hör ett skott...)

Hälften av alla som finns är kvinns

På förra årets internationella kvinnodag tänkte jag extra mycket på kvinnor i min släkt och hur starka de varit. I år nöjer jag mig med de finaste bilder jag vet på kvinnor och de bästa låtarna jag vet med kvinnor. Håll till godo:









Hälften av alla som finns är kvinns.
(Sånger om kvinnor - Vi är många)

Jag satt i fönstret och skrev sånger, med solen på varenda rad

Den bästa affären jag vet är Erikshjälpen i Vimmerby. Rutiga och blommiga klänningar och förkläden för några tior var, en väckarklocka som tickar förfärligt om man drar upp den och fina djupa tallrikar var bara en del av vad jag lyckades få ner i korgen sist jag var där.

Idag satt jag också och klämde på ett annat bra fynd, fast från Tradera. Jan Hammarlunds första skiva Befriade från skolan. På bilden sitter han och broderar på en madrass med bonaden Vägra skolplikt i bakgrunden. Skolsångens första vers tycker jag passar bra nu när jag är så trött på skolan att jag vill svimma emellanåt:

Från och med idag är ni befriade från skolan,
från och med idag är det slut.
Strunta i rektorn som trodde han fanns,
han får det nog bättre på hispan nånstans.
Och förresten är det era liv det gäller, inte hans,
nu går vi ut nu är det slut,
när solen börjar lysa, går vi ut.

(Här kan man höra den)
(Jan Hammarlund - Skräddarsången)

Nu har älskarna lämnat huset en och en

Idag var jag på gynekologisk cellprovtagning. Barnmorskan var nog den snällaste jag träffat, kom med tips och sa att sån jacka hade jag också när jag var ung. Är det mah-jong? Jag var alldeles tårögd när jag gick hem, fast jag blir alltid det, tårögd och matt, när de gräver i mig med sina instrument. Som om det sitter någon gråtknapp där inne.

Hela dagarna lyssnar jag på detta album och låtsas att jag är i Portland. Det verkar fint där. Och så tumblar jag de finaste bilder jag kan hitta, läser ut min Ture Sventon-bok, äter för mycket kladdkaka framför kanske sjunde omtittningen av Seinfeld, har ingen aning om vad jag ska läsa i höst.
(Kristina Lugn)