Kom hem kompis. Det är inte okej att vi bor i olika städer, att vi inte ses varje dag. Att jag inte kan gå upp för trappan i det stora gula huset där du sitter framför helgon och lyssnar på twee i windows media player. Att vi inte sitter tre stycken på din stora runda matta och spelar fippelboromïr. Det är inte okej att vi inte har samma musiksmak längre, att vi inte gör allt likadant: väljer samma gymnasieprogram, samma arbetsplats, att när folk säger mitt namn tänker de också på ditt, äter samma sushi, samma muffins eller kladdkaka, märker ord på samma sätt, har samma framtidsångest eller samma fyllor. Det är 52 mil emellan oss, jag såg det på kartan. Och alla ställena där vi hängde, Kullzénska, Söderport, Rassle, KM, Kama Sushi, ditt gamla rum, skolgården, Mitt sista liv-ängen, Staggs cafeteria, buss 18, parken plus hundra till, finns kvar fastän vi inte är där. Det var inte så jag hade tänkt.(Cornelis Vreeswijk - Vacker visa till Linnéa)
Det kanske inte är så jävla bra låtar och jag komma på hundra till, men jag tänker i alla fall på oss.
1 kommentar:
Jag känner igen mig så himla mycket. Just nu sörjer jag min gymnasietid ganska mycket. Det är skönt att tiden går och det är förjävligt att tiden går.
Skicka en kommentar