I helgen åkte vi en kort sväng till Malmö. För att få kvalitetstid som det så fint heter. Det var fint att gå runt i en stad som man inte kände till så väl, att låtsas att man ingen kände där. Jag tänkte länge att hit kan vill jag nog flytta. Fast efter ett par dagar längtade jag hem ändå. Jag längtar alltid hem, det går inte att komma ifrån. Får lätt panik av storstäder med folk som går överallt och trängs på smala trottoarer, bilar och bussar, ingen tystnad någonstans. Fortfarande finns något gymnasiekomplex inom mig att jag måste hata min hemstad, flytta utomlands och jobba för att sedan kuska runt på någon resa som jag egentligen inte alls vill åka på, men jag tror att jag får acceptera att jag trivs bäst här där jag är. Varför inte egentligen.
(Anne Waldman - Djur)
9 kommentarer:
Det är så fjantigt det där egentligen, att det nästan är "lag" på att man ska ut och se världen, göra massa resor och bo trångt och leva lite farligt. Jag kan bli så trött på det ibland. Nu bor jag ju själv utomlands men det blev mer av en slump (hur knasigt det än låter). Jag fattade inte förrän jag flyttat att jag inte bodde i Sverige längre. Och jag älskar Sverige, det är där jag hör hemma. Oj, det här blev långt...
Sv: Tack för att du röstat! :)
Linnéa
Btw: Tuppen är kult!
/ L
håller med dig. jag tycker det känns lite krisigt nu när jag blott är 22 år och redan är "färdig" med mitt upptäckande. fast egentligen trivs jag ju bäst med det lugna lilla livet, så jag fattar inte varför jag ska känna så. har faktiskt börjat titta på små hus att eventuellt flytta in i, i närheten av torsås, vilket jag skäms över, av någon dum anledning. skönt att höra att någon är inne på liknande tankar
Den andra bilden är helt bedårande! Underbart!
Ah, vad kul att du också läst litteratur. Malin Gehrman som skrivit dikten är Peters (min pojkvänn) syster. Hon har gått litteraturvetenskap, så det är inte omöjligt att ni gått ihop.Jag läste den nyare litteraturen, men de har gjort om kursen nu, så den är väldigt tematiskt upplaggd. Vi hade Jürgen, Peter och Piia. En intermedial kurs, en litteraturen i samhällen, postkoloniala, och så en klassisk analyser litteratur kurs.
Jag känner igen mig, vad skönt att vi är flera som faktiskt trivs med att bara vara. Jag vill inte resa Asien runt, det lockar mig inte alls. Inte att jobba ihjäl mig på någon fabrik i Norge heller. Jag trivs här och åker hellre till någon av Europas huvudstäder när jag har lust, i en vecka eller så!
jag läser inte så många bloggar längre, är inte så mkt vid datorn alls (förutom att skriva romaner som aldrig blir färdiga, känns alltid så löjliga när jag läser igenom dem sen) men vad fint det var att titta in hos dig igen. underbara bilder, underbara texter.
hoppas allt är bra. skickar sol.
gamla sakta en tur.
tack för sol! vad glad jag blir.
så fina bilder!
ja gud vad fina bilder (:
Skicka en kommentar