Av gyllene ormbunk och pälslen sten

Saker jag har gjort under sensommaren och tidighösten: stått uppe på en Akropolisklippa och blickat ut över grekiskt hav och klippor, varit på romska delen St Pauli kyrkogård där en grav kan vara lika stor som en kolonilott, gjort det till en tradition att åka slänggungan på Malmöfestivalen (samt blivit medtvingad upp i en karusell där jag var övertygad om att jag skulle dö och där en tändare i min ficka trillade ut nästan på en barnfamilj), levt dålighetsliv på festival i småländska skogar, varit i en affär som innehöll drivor med glas och porslin, gått på promenad med mina favorit-Villysar.

Bra saker med hösten: de nya färgerna på löven utanför balkongerna, alla kastanjer som regnar ner, att vi får en inneboende till vår tvåsamhet, alla billiga ställen jag ännu inte ätit mat och druckit öl på, att Malmö aldrig tar slut, att jag är ledig minst två dagar i veckan, chilimajonnäsen på sushin en dag i veckan minst, att vi har tjugosju växter i lägenheten, att det mesta är fint.
(Harry Martinsson - Den förtalade mossan)

My people were fair and had sky in their hair

Nu bor jag i en ny stad. Längtar efter en valp, att den tassar runt på brädgolvet utan trösklar. Jag kan snickra den en låda, bara den kommer snart. På min mage finns tre hål med stygn. Det var någonting där som gick vilse och la sig för att dö, som aldrig fick komma in. Jag kan inte sluta tänka på det. Som om min mage är en skog där det finns ett slott med en stor port. Vakterna släppte inte in den enda som var stark nog att komma och knacka på. Så den la sig under en gran och dog. Och jag visste inte om det. När jag tänker på det spelar det ingen roll om jag får ett roligt jobb eller om jag blir tjock och ful i framtiden. Bara jag får en hund med långa öron som ligger i en låda och en varm sovande kropp tryckt mot min rygg om natten. Och att slottet i min mage skaffar snällare vakter, så att jag någon gång kan få besök av ett litet frö.
(Tyrannosaurus Rex)

Du är det mörka havet som ska omsluta mig

På sistone har jag jobbat som bibliotekarie på tre bibliotek, vilket också medför att slänga osäljbara utgallrade böcker i soptunnan, hälsat på i mammas och kattens nya hus, gått på katt-promenad i koppel för att vänja katt, blivit överrumplad av tre nya små kattliv i ett stall, suttit på knä och klappat och kramat de små liven tills mina ben somnat, fått en bibliotekarieskylt, fyllt år och gjort tårta utan ljus men med tårljus-menorah, inte tvättat håret på åtta dagar pga lathet, insett att nästan alla jag tycker om bor i Malmö så..., fikat på pappas lundabalkong, börjat tycka om Duras igen, fått vitt hår, kunnat ta på mig vårkappan, längtat efter en tax, kommit fram till att livet är ganska fint och att det är bäst att laga sig så fort det går så jag kan komma ihåg det oftare.
(Maria Wine)

Would you hide my fears and never say 'tomorrow I must go'

Ibland kommer det vårljus genom pelargonerna, lyser in på mig när jag med smutsigt hår och febrigt ansikte tittar på honom när han går till bussen. Jag dricker så många koppar kokoste med honung jag kan. Undrar var i hela landet jag vill bo när lägenhetskontraktet går ut. Inte i stan. Någonstans där man hör koltrastarna när man ska sova. När jag gick sönder senast drömde jag att jag låg i mossan i en glänta vi brukade kalla Paradiset när vi var små. En koltrast flög ner och satte sig bredvid mig och när den flög iväg följde jag med och satt uppe i en gren och sjöng. Det var tidig vår och jag hade blivit en koltrast. Det var min finaste dröm men nu går jag nästan aldrig sönder längre. Det är bättre så.
(Tim Buckley - Phantasmagoria in two)

Jag kan se blåmesar som sitter på tystnaden

Igår eldade jag upp förpackningen till mina sista p-piller i diskhon. Idag grät jag till Aristocats på grund av vassa saker som satts in i min livmoder när sköterskan klappade min svettiga hand och sa att jag hade mycket hög smärttröskel. Om detta året vet jag ungefär ingenting förutom att jag får jobba på bibliotek ibland och att jag ska bo på en kanalbåt på festival i skärgården. Resten får man se. Nog.
(Bengt Cidden Andersson - Tok-Ville)