Your hair upon the pillow like a sleepy golden storm

Kanske jag borde sluta med det här. Jag glömmer alltid bort att vem som helst kan läsa. Om alla mina dåliga sidor. Om att jag förstorar upp småsaker och tycker lite för lite om mig själv. Jag borde skriva mer när jag blir starkast i världen eller så (obs, snart!). Nu lägger jag mig på sängen och läser mumin och stirrar upp på färgglada glödlampor, inväntar sällskap. Hej på en stund.
(Leonard Cohen - Hey, that's no way to say goodbye)

Sprucken fotbollskorv med senap och en kall dricka

Jag skulle egentligen åka hem från pizza och film men gjorde en u-sväng med bilen, höjde den dåliga housemusiken, ökade farten så mycket jag vågade och körde över Ölandsbron. Jag har inte varit på Öland sedan i somras, de sista dagarna i augusti när saker var jobbiga och allting höll på att ta slut. Körde fort och sammanbitet tills jag korsade ön och såg havet, det riktiga havet på östra sidan. Jag blir alltid helt till mig när jag ser havet, får fjädrar i magen och måste le. Hamnen var tom och på stranden syntes ingen och det blåste så att fingrarna sved. Jag tänkte fem tankar. Jag klarar mig själv nu. Om allting skiter sig köper jag ett hus och stannar här för alltid, men så ska man ju inte tänka. Vad svårt det är att hålla tillbaka saker man tycker om mer än man borde visa. Om två dagar fyller jag tjugofyra år. Nu åker jag hem till Lund. Sedan satte jag mig i bilen och körde tillbaka.
(Bengt Cidden Andersson - Premiärmatchen)

Och bräkte som en förståndshandikappad kanariefågel

Den här veckan är ungefär bäst. Knopparna på träden spricker när som helst, jag köpte en balkonglåda och satte påskliljor i den, vi spontanbokade biljetter till vad som verkar vara kanske den finaste festivalen i Göteborgs skärgård, man kan sova med balkongdörren på glänt, om man fryser kan man värma sig på någon annan, jag fick se havet och stranden i Skanör, jag hörde en fiskmås utanför fönstret, satt i en park och drack folköl och det var vår, man kan plugga på balkongen, vi gick promenader i solen, det är fina hundar överallt, vi räddade en katt som satt fast i trappuppgången, man kan vara glad nästan jämt, behöver inte sitta och fånsnyfta på ett tåg med Annika Norlin i öronen för man skulle lyssna in sig, bara välja ut de bästa låtarna, upptäcka att man tycker om alla, lyssna en gång till, upptäcka att man tycker om alla hur mycket som helst. Jag önskar att allting var som nu, alltid. Att jag bor i det här rummet med den här balkongen och de här människorna, alltid.
(Kristina Lugn)

Dock döljer han en räv bakom varje öra, i nosen, i naveln

När jag egentligen borde skriva om könsroller och sexualitet i dokusåpor fotar jag allt som finns i mitt rum. Äter kalops, löser korsord, går in för små skor. Struntar i vad det nu var som kändes jobbigt, tänker inte ens försöka minnas. Knappt någonting kan ju vara jobbigt när man vaknar på natten och koltrasten sjunger utanför fönstret och man somnar om under ett lite för varmt täcke. Eller när man kan köpa en bunt påskliljor för tolv kronor eller när havet snart blir varmt och man nog kan åka bussen dit.
(Sonja Åkesson - Tio små hundar)

Jag har hjärtklappning om nätterna, jag är vit som en sparris

När jag var liten hade jag flera om-det-skiter-sig-planer. Packade en ryggsäck med någon bok, två mackor, ett munspel jag nog skulle lära mig att spela på under vägen. Eller som när jag och min kompis var kanske sex år och ville rymma, men valde att ha picknick vid ån. Och skulle vara tillbaka när den stora visaren pekade på tolv och den lilla på sex. Men det var inte så lätt med siffror och vi somnade på filten bland alla blommor vid ån och när vi vaknade var den lilla visaren på sex och den stora mellan åtta och nio och vi hade redan glömt vilka siffror det var vi skulle gå hem vid. Så till slut var halva byn ute och letade. På mammas pakethållare hem var jag ändå ganska nöjd med min rymning. Nu är min om-det-skiter-sig-plan att sitta på balkongen under en filt med rödvin i magen och röka lungorna svarta och stirra i luften tills en ny plan dyker upp. Kanske också att inte ställa frågor som man inte vill veta svaret på.
(Sonja Åkesson - Fantasifylld korv)

Men jag låtsas hellre hela livet för att behålla det här

Tänkte på att när man går och sväljer och sväljer så är det som om man fyller hela kroppen med saker som vill ut men som man måste hålla kvar. Och sen när man ska sova eller diska så är det som ett hårt skärp som sitter över lungorna och hela skiten och man kan inte andas längre och ännu mindre sova. Fast sedan upptäckte jag att man bara kunde lyfta av sig lungor och hjärta och hela paketet, slafsa ner det i en låda och andas som vanligt. Gå promenader, klappa sin katt, läsa om muminpappans bravader. Tänka att man nog klarar sig bra ensam ibland. Och i höst kommer bästavän till stan, då löser sig allt.
(Säkert! - Rotary)

Hasar man ur sängen, kastar upp sitt hjärta, hoppas man lite annat slafs följer med

Nu är det vår i Skåne. Och jag ska försöka att inte vara filifjonkan, stå och vänta på katastrofen. För den kommer ändå och då ska jag låta den skölja över mig eller åka långt bort och inte komma tillbaka. Tills vidare kan man gömma sig i värme och lukt som inte tillhör en. Men som värmer ändå. Jag hoppas att den här våren blir den längsta någonsin.
(Sonja Åkesson - Man får göra det bästa av allt)

Fästmannen gurglar en badkarsballad

Varför jag nog hatar Snusmumriken:

"Snusmumriken stannade i mossan och en liten olust flög över honom. Mumintrollet som väntade och längtade så förskräckligt. Som satt där hemma och väntade och beundrade och sa: Naturligtvis ska du vara fri. Så klart du ska ge dig iväg. Om jag förstår att du måste få vara ensam ibland. Och samtidigt var Mumintrollets ögon svarta av besvikelse och hjälplös längtan. Oj, oj, sa Snusmumriken och fortsatte att gå. Oj, oj, oj. Han har så mycket känslor, det där trollet. Jag ska inte tänka på honom. Det är ett bra troll, men just nu slipper jag tänka på honom."

Fast samtidigt, försöka vara mindre Mumintrollet och mer Snusmumriken.
(Ola Magnell - Ungmön dansar)

Morgondagen med sorg och gråt vi skratta åt

Mest: yay! Eller att jag ska påminna mig själv om att jag är asbra. Och så saknar jag att krama min fina katt. Det är bra att ha varma saker kring sig har jag märkt.
(Allan Edwall - Kärleksvisa)

I hold your big fat heart in my hands

Jag glömde direkt att mitt nyårslöfte var att inte känna efter. Jag skulle ju tänka rationellt och inte vara ett mähä som inte kan sova för att huvudet tänker på annat och inte haspla ur mig saker utan impulskontroll. Jag börjar nu. Försöker bli bästa kompis och kär i mig själv. Undrar om man kan åka på kärlekssemester med sig själv. I så fall hyr jag en bil och sover i den och kör från skogarna i Oregon till havet vid Big Sur. Med en hund som sällskap ifall jag fortsätter vara sämst på att umgås med mig själv. Det vore fint.
(Anthony & The Johnsons - Divine)

Med käften full av geléhallon och väntar och bara råmar litegrann

Inser att det här stället börjar likna en turistkatalog för Öland men å andra sidan tänkte jag att 2012 skulle bli året då jag inte längre brydde mig om vad någon annan tänkte om saker jag gör. Förra året var ett konstigt år. Jag hann flytta tre gånger, fara fram och tillbaka både fysiskt och mentalt. Känna ungefär alla känslor jag visste existerade. Bli kär i minsta komplimang, gå under av minsta vassa ord. Så egentligen borde kanske 2012 bli det året då jag bara låter saker hända utan att känna efter. Jag tänker dränka alla jobbiga känslor i ett hav av pepphet så får allting lösa sig av sig självt.
(Kristina Lugn)

Your chest is a petting zoo, mexican pony fucked up shoes

När du inte såg det la jag mig på sängen med ansiktet ner i kudden. Men det luktade ingenting. Inte gammalt, inte nytt, ingenting. Vad nu det betyder. 2012 ska jag: bli hårdhudad så att jag aldrig blir ledsen och läsa genusvetenskap så att jag blir klok. Mer vet jag inte.

Jag hade svalt en såg, blivit scientolog, skaffat barn med en psykopat

Förra året vid den här tiden hade jag precis flyttat in i en stor lägenhet tjugotre mil härifrån och jag trasslade in mig i julbelysningen. Hundra tusen miljoner saker har hänt sedan dess och nu åker jag hem till päron och katt. Kramar om mina bästa fina vänner, töjer ut magsäcken för att få plats med julmat, dansar och dricker öl på juldagen, byter hårfärg och sånt där man gör när det är jul och man befinner sig i sin hemstad. Inser att jag inte har spenderat mer än ett två-tre nätter i sträck i mitt hemma-rum sedan jag var sexton år och funderar över hur jag ska klara tio dagar. Tänker i nödfall bädda ner mig under täcket med six feet under, klovn och how i met your mother. Och choklad.
(The Bernadottes - Utan impulskontroll)

Scraped my hand and built my pectoral muscles big as vagina

Nu när jag inte behöver anpassa mina drömmar efter någon annan bestämmer jag såhär: om fem år är jag vuxen och mogen och bor i ett hus med en trappa. På den kan man sitta och röka sånt som luktar sött och starkt och titta på blommorna som nästan har vissnat för det är augusti och på det gula sönderbrända gräset för på Öland har det varit sol nästan varje dag sen i april. Och solen bränner nästan sönder lacken på alla gamla bilar som står utplacerade på tomten, de kan man sätta sig i flera stycken på soffan i framsätet och köra och köpa mjölk i affären som ligger nära men bara är öppen på sommaren. Nästan allting är platt runtomkring och havet ligger nära åt precis alla håll, man kan cykla dit om man vill. Och jag har inte klippt mig på ett år minst och han som också bor där har skägg och på tomten springer katter och hundar och höns och nakna barn och sen flyttar jag aldrig därifrån, inte ens när mitt hår har blivit längre och grått och jag inte har pratat något annat än småländska i flera år.
(Allen Ginsberg - In the baggage room at greyhound)

Lyfte upp mej och vek ihop mej och spikade fast mej på ett ejderdunstäcke

Jag har inte tid med saker längre. Är upptagen med att göra egentligen ingenting. Träffa fina människor, spendera tid på mitt rum, vakna på natten av hyacint-doft, titta på alltför många tv-serier, bli lite lite mindre dålig i schack, fira lill-jul och ligga utslagen och bakfull på min säng. En helt okej tillvaro ändå.
(Kristina Lugn)